Svenska life science-bolag står inför ett vägval. En kartläggning från oss på Rippler Communications avslöjar stora skillnader i hur hållbarhetsfrågorna behandlas i årsredovisningarna för 2024 – från omfattande rapportering till total tystnad. När CSRD:s lättnader förändrar spelplanen behöver bolagen nu välja rätt väg framåt bland alternativa standarder, för att möta investerares krav och stärka sin långsiktiga konkurrenskraft.
Vi på Rippler Communications har gjort en kartläggning över 164 börsnoterade svenska bio- och medicinteknikbolags års- och hållbarhetsredovisningar 2024. Resultatet visar en splittrad bild där endast ett fåtal bolag aktivt redovisar och kommunicerar kring sitt hållbarhetsarbete, medan andra nätt och jämnt berör ämnet i sina årsredovisningar. 15 procent av bolagen nämner inte ens ordet hållbarhet i sin årsredovisning 2024, något som kommer att vara en omöjlighet framöver – oavsett storlek.
Många bolag har begränsat sin hållbarhetsrapportering till att beskriva sin koppling till FN:s hållbarhetsmål, särskilt mål 3 om hälsa och välbefinnande. Även om detta länge varit en central del i branschens kommunikation, är det inte längre tillräckligt. Förväntningar från investerare, kunder och samarbetspartners gör att bolagen måste gå från att berätta om sitt engagemang för hållbarhetsfrågor till att faktiskt rapportera kring åtaganden och framsteg, framför allt inom klimatet.
Vilka alternativ finns till CSRD?
Efter det så kallade omnibus-förslaget och ”lättnaderna” av CSRD är det väldigt många bolag inom life science och hälsa som inte längre omfattas. För många kan det kännas som en oerhörd lättnad, men samtidigt ökar osäkerheten på vilken standard som ska användas.
Ett alternativ är Voluntary reporting standard for SME’s (VSME), en förenklad rapporteringsstandard framtagen av EU-kommissionen för små och medelstora företag. Eftersom den kopplas till det så kallade ”value chain cap”, innebär det att större bolag och finansiärer inte kan kräva mer omfattande rapportering än vad standarden föreskriver. Dock återstår att se om den accepteras brett av marknaden och om den kan jämföras med andra etablerade standarder.
Ett annat alternativ är GRI (Global Reporting Initiative), som tidigare var praxis och som fortfarande har stark internationell förankring. GRI delar många principer med ESRS, exempelvis dubbel väsentlighetsanalys, vilket gör att företag som redan påbörjat sitt hållbarhetsarbete kan bygga vidare på det arbete som har påbörjats i och med CSRD. Här fanns det en tydlig trend i 2024 års årsredovisningar att flera bolag valt att ha en ESRS-inspirerad struktur, men med GRI-index. Hur man ska tolka den trenden är dock svårt att säga. Omnibuss gjorde att flera bolag var tvungna att göra sista minuten ändringar efter krav från revisorerna och då var det lätt att gå tillbaka till det bolagen använt tidigare. I en studie gjord av Forever Sustainable, som publicerades i Aktuell Hållbarhet tidigare i september, visade på att större bolag och högprofilerade bolag inom hållbarhet väljer ESRS framför GRI. Dock ska man ha i åtanke att detta är bolag som redan var mycket långt framme i sitt implementeringsarbete innan CSRD sattes på paus.
En tredje möjlighet är ISSB:s nyligen framtagna standarder, IFRS S1 och S2, som fokuserar på klimatrelaterade risker och möjligheter. Dessa ersätter det tidigare TCFD-ramverket och syftar till att öka investerares förtroende genom en tydligare och mer jämförbar klimatrapportering. ISSB:s standarder ligger i linje med ESRS, men eftersom de ännu är så nya är vår rekommendation att avvakta.
Hur bör svenska life science-bolag agera?
För svenska life science-bolag, särskilt de med internationella ambitioner, blir valet av standard en strategisk fråga. Företagen behöver identifiera var deras viktigaste investerare och samarbetspartners finns, samt på vilka marknader de planerar att expandera. I denna fråga kan det vara bra att bolla med flera olika delar av företaget, från finans/ekonomi till chefsjuristen.
Oavsett vilken standard som väljs pågår en övergripande harmonisering av regelverken. Det innebär att bolagen inte riskerar att göra fel val, så länge de tar ett steg framåt. Att avvakta och inte påbörja sin rapportering är däremot inte ett alternativ i en tid där hållbarhet blir alltmer affärskritiskt.
- Projektledare & rådgivare
- Finansiell kommunikation, Hållbarhet, Strategi
