Sedan årsskiftet har över 250 företag publicerat hållbarhetsrapporter enligt det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Publiceringarna har skett lite i bakgrunden av EU:s stora förändringar av CSRD och framtidens hållbarhetsrapportering, med Omnibus-förslaget som kom i februari. Även om CSRD, och rapporteringsstandarden European Sustainability Reporting Standard (ESRS), ser ut att förändras framöver finns det lärdomar man kan dra av de rapporter som redan släppts. Här är några av våra viktigaste iakttagelser.
Mer omfattande – men också mer varierande
Rapporterna är i snitt 25 % längre än tidigare hållbarhetsrapporter. Innehållet är ofta mer detaljerat, med fler datadrivna insikter än tidigare. Samtidigt varierar kvaliteten betydligt mellan olika bolag – vilket delvis kan förklaras av att vi befinner oss i en övergångsperiod där revisorer och företag fortfarande kalibrerar sina arbetssätt. Med nya förslag från EU har förutsättningarna förändrats ännu en gång, så man kan nu fråga sig hur nästa rapporteringssäsong kommer se ut. Kommer bolag att gå tillbaka till sin gamla rapporteringsstruktur eller fortsätta övergången till CSRD:s rapporteringsstandard?
Dubbel väsentlighetsanalys – en utmaning för många
I de rapporter som publicerats ser vi att många företag brottas med att identifiera och kvantifiera både finansiell och påverkanmässig väsentlighet. Vi ser också tydliga skillnader i hur företag tolkar och tillämpar ESRS-kraven, särskilt vad gäller processen för väsentlighetsanalysen och dialogen med intressenter. Det externa engagemanget – en central del av analysen – behöver i många fall fördjupas och förklaras i större utsträckning.
Ett brett spann av IRO:er (inverkan, risker och möjligheter)
Revisionsbyrån KPMG har gjort en djupgående analys av de 50 första rapporterna som publicerades i år. Den visar att de granskade rapporterna skiljer sig åt avsevärt i antalet identifierade IRO:er – från 9 till 93, med ett genomsnitt på 32. Hur företag väljer att presentera sina IRO:er varierar även stort. Genomgående finns det förbättringsmöjligheter både i form av struktur och förtydliganden, dels kopplat till
klassificering av IRO:er på kort, medellång och lång sikt, dels kopplat till distinktionen mellan faktisk och potentiell påverkan.
Ett enkelt sätt att göra informationen mer lättillgänglig för läsare är att i större utsträckning använda sig av tabeller och tydligare kopplingar till värdekedjan.
Vad anses vara väsentligt – och vad förbises?
De vanligaste väsentliga frågorna (IRO:er) rör:
- Klimatförändringar (inkl. klimatanpassning, utsläppsminskning, energianvändning)
- Den egna arbetsstyrkan (med fokus på arbetsvillkor)
- Affärsetik (inkl. företagskultur, leverantörsrelationer och visselblåsarskydd)
Mindre uppmärksammade områden är påverkan på samhällen, vatten- och marina resurser samt biologisk mångfald. Här behövs en tydlig kompetenshöjning – inte minst eftersom dessa frågor kan bli avgörande för företagens långsiktiga motståndskraft.
Trots den ökade detaljrikedomen finns det en del exempel som förvånar oss. Nedan är ett axplock:
- Vissa företag har uteslutit centrala väsentliga frågor, såsom klimatförändringar, utan att tydligt motivera det.
- Andra har exkluderat ansvarsfullt företagande som väsentlig fråga – vilket är svårt att rättfärdiga.
- Vissa bolag beskriver transparens och skattehantering som ”positiv påverkan” snarare än grundläggande hygienfaktorer.
- Andra framhäver etisk företagskultur och balans mellan arbete och fritid som positiva effekter – det kan diskuteras om det snarare bör ses som grundkrav för ett ansvarstagande företag.
En viktig början – men mycket arbete återstår
CSRD och ESRS har under sitt första skarpa år börjat driva fram mer omfattande, mer strukturerad och transparent hållbarhetsrapportering. Även om det fortfarande finns stora variationer i kvalitet, metodik och tolkning, går utvecklingen i rätt riktning. Detta kommer med stor säkerhet också påverka de bolag som inte omfattas av CSRD. Strukturen i form av en E-S-G-uppdelning kommer troligtvis att synas i allt fler
rapporter. Vi kommer troligen även att se vissa typer av data bli standard, särskilt inom områden där det tidigare har saknats praxis för hur man ska rapportera, såsom förhållanden för arbetstagare i värdekedjan.
Revisorernas roll, datakvaliteten och arbetet med dubbel väsentlighet blir avgörande för hur snabbt och hur bra företagen lyckas ställa om. Vi ser fram emot att följa denna resa – och att fortsätta stötta företag i att ta sig an både kraven och möjligheterna i CSRD.
- Projektledare & rådgivare
- Finansiell kommunikation, Hållbarhet, Strategi
