Förra veckan satt vi bänkade vid Internetstiftelsens presentation av årets rapport “Svenskarna och internet”. Även i år fick vi dyka ner i intressanta insikter av internetlandskapets konstanta förändringar. Årets rapport fokuserar bland annat på generationsklyftor, skepticism om AI och hur sociala medier förgyller vår vardag samtidigt som det är en källa till stress. Hur tar vi med oss årets siffror ur ett kommunikationsperspektiv?
Sociala medier – på gott och på ont
Ungefär 60 % av svenskarna tycker att sociala medier hjälper dem att hålla kontakten med nära och kära, ger en känsla av gemenskap och ger många tips och råd genom olika intressegrupper. Dessutom uppger en fjärdedel av unga kvinnor att sociala medier har breddat deras syn på vad ett vackert utseende är.
Men trots de positiva aspekterna är det också tydligt att sociala medier kan skapa stress. 4 av 10 svenskar känner att de spenderar för mycket tid på dessa plattformar. En stor andel unga kvinnor är också särskilt utsatta för negativa effekter, där många jämför sig utseendemässigt med andra och känner sig mindre attraktiva. Ensamhet och att känna sig utanför eller misslyckad i jämförelse med andra på sociala medier visade sig även vara en av de negativa effekterna, speciellt bland unga kvinnor.
Hur stort är egentligen AI?
Trots att antalet användare av AI i är princip lika många som förra året, det vill säga 3 av 10 svenskar, så visar rapporten hur allt fler vuxna i allmänhet (18–84 år) använder AI-verktyg primärt för arbete och studier, istället för privat bruk. Det kan därför komma att bli allt viktigare att lära sig behärska AI-verktyg i framtiden.
Samtidigt är en stor del skeptiska till att använda AI och nästan hälften av den äldre befolkningen anger att de inte vill använda AI-verktyg i framtiden. Även en fjärdedel av unga vuxna i 18–34 års åldern ställer sig tveksamma till att använda AI.
Den åldersgrupp som använder AI-verktyg mest frekvent är ungdomar, där en tredjedel i åldern 12–19 år uppger ha använt sig av AI för skolarbete eller läxhjälp. Allt eftersom AI blir mer avancerat, desto bättre förklaringar kan eleven få, vilket också riskerar att skapa en klyfta mellan de som inte har lärt sig använda AI-verktyg och de som bemästrat det.
Generationsklyftor i hur tekniken används
Förutom att unga är mer positiva till AI finns det även skillnader i vilka medier man använder mest mellan generationerna. Exempelvis är det i högre grad personer födda mellan 60-talet till 90-talet som är med i intressegrupper på sociala medier (en tredjedel), medan 00-talister är den generation som använder Tiktok mest och Roblox är en plattform som nästa enbart används av barn och ungdomar. Det även stora skillnader i hur källkritisk man är mellan åldersgrupper, där unga vuxna agerar i högre grad än äldre för att säkerställa korrekt information i nyhetskällor. Att det finns skillnader mellan generationer är knappast något nytt, men på vilket sätt det skiljer sig kan vara insiktsfullt för planering av marknadsföring och annan kommunikation.
Snabba fakta
- Totalt under året har 94 procent använt sociala medier, alltså nästan alla internetanvändare.
- Det är fyra gånger vanligare bland kvinnor att känna sig mindre attraktiva på grund av sociala medier.
- Facebook är fortfarande störst av sociala medier (i daglig användning), men fortsätter att minska.
- Mestadels unga använder TikTok, men det är färre barn på låg- och mellanstadiet som använder plattformen idag jämfört med tidigare.
- Chat GPT är det vanligaste AI-verktyget.
- 6 av 10 svenskar tror att deras mobiltelefon tjuvlyssnar på dem.
- Mer än hälften av de äldsta (20-/30-/40-talister) behöver hjälp med något på nätet.
Vad kan vi ta med oss?
För marknadsförare kan det vara viktigt att skapa innehåll som är äkta och genuint på sociala medier, för att minska utsattheten som många unga kvinnor känner av. Det kan även vara nyttigt att ha i åtanke i kommunikationssammanhang att inte alla svenskar är positiva till användningen av AI i dagsläget. Man kan därför behöva anpassa användningen beroende på målgruppen, för att inte få negativ kritik. Det är även av stor vikt att förstå hur olika generationer använder internet och vilka mönster de har på sociala medier, för att rikta sina budskap i rätt kanaler och på rätt sätt. Rapporten visar även på vikten att tillgänglighetsanpassa och förenkla användningen av hemsidor och digitala verktyg, eftersom många äldre fortfarande uppger att de behöver digital hjälp.
Vill du ta del av hela rapporten hittar du den här.