Site logo Site logo

Ja, AI är framtiden – men när lyfter vi blicken mot människan igen?

Jag inser att för människor på utsidan är intresset för AI nära kokpunkten. Men för oss på insidan, vi som jobbar med kommunikation eller marknadsföring, tror jag att kastrullen redan har kokat över. Nu får det vara slut på predikandet och istället dags att nyansera debatten.

Jag är inte en motståndare till AI-teknik. I min yrkesroll skriver jag texter, strategier och tar fram idéer – områden väl lämpade för den typen av verktyg. Min mentala härdsmälta kommer från av att jag läst samma upprepade åsikter och slutsatser i text efter text under lite för lång tid. Det upprepas att AI kommer ”revolutionera branschen” och att ”många jobb kommer förändras i grunden”. ”Anpassa dig nu eller dö” är det underliggande budskapet. Jag undrar bara: är det verkligen det vi borde prata om?

AI-verktyget ChatGPT är populärt för att det är enkelt att använda. Trösklarna är låga för att få fram något habilt – det man kan leva med men aldrig skulle skriva under med namn. Min erfarenhet av verktyget är att jag kämpar för att få ut mer än jag stoppar in, då roboten leder mig i så många olika riktningar att det är svårt att sätta stopp. Innan AI lade jag arbetstid på ångest och självhat – naturliga inslag i den kreativa processen. Med AI-assistans lägger jag nu tid på att omformulera frågor, sålla bland svar och att faktagranska – men jag har märkt att både ångesten och självhatet kvarstår. Processen har blivit ett olustigt nollsummespel, där tid som sparas i ena ändan förbrukas i den andra.

Sam Altman, vd på Open AI, företaget bakom ChatGPT, kallar arbetsprocessen ”programmering med naturligt språk” och företag har redan börjat anställa specialister för detta, så kallade promptingenjörer. Problemet ur ett större perspektiv är att de flesta av oss inte passar som promptingenjörer. I en omfattande OECD-studie från 2016 med över 200 000 testpersoner, bedömdes endast 5% ha avancerade datorkunskaper. Persondatorn har varit ett självklart arbetsverktyg på arbetsplatser i 30 år, ändå använder endast en minoritet funktioner som kortkommandon för att öka sin produktivitet. Kalla mig skeptisk, men att AI ska göra alla människor till produktivitetsmonster är inte en idé jag vill skriva under på.

Vi måste påminna varandra om att vi fortfarande är i början av en lång omställningsprocess, där debatten domineras av en liten men passionerat högljudd klick early adopters. Företag har i åratal stångat sig blodiga när de försökt digitalisera och 70% av alla digitala transformationsprojekt misslyckas. Faktum är att introduktion av nya tekniska landvinningar tenderar att ta tid. Digital stress är redan utbrett och de som tvingas ställa om först brukar vara de som också mår sämst.

Så när flyttar vi samtalet från att gång på gång konstatera varför AI är här för att göra oss mer produktiva, till att prata om hur människor faktiskt vill jobba med AI? Förändringsresan är påbörjad, men kommer ta längre tid än de mest ivriga förespråkarna påstår. Vi har därför fortfarande chansen att själva diktera villkoren. För egen del har den skrivkramp jag tidigare kämpat med ersatts av någon slags promptförstoppning – en trög kamp bestående av att tvinga på mer information och styrning åt en chatrobot i hopp om att kunna kontrollera utfallet. Nu är det upp till oss att bestämma om det är så vi vill ha det.

Robin Bratt

Copywriter & Digital Strateg

Fler artiklar

Maximera er påverkan under Almedalsveckan 2025: Så lyckas ni

När politiken bromsar: Företagen kan avgöra hållbarhetsomställningen

Frukostseminarium: Så ger Almedalen resultat