Under 2022 tog inflationen ett rejält grepp om det svenska samhället med en rad av räntehöjningar som följd. Det ledde till en tvär inbromsning av antalet börsnoteringar i Sverige, där det så kallade noteringsfönstret varit på vid gavel sedan 2013. Nu ser vi tendenser från USA om en möjlig vändning, vilket sannolikt bådar gott även för Sverige.
Det är drygt två år sedan vi såg inflationen i Sverige stiga till följd av en lång period av expansiv penningpolitik. Att kombinationen av stora obligationsköp och negativ styrränta varade under en så pass lång tid, gjorde att det tog nästan tre kvartal innan det gick upp för oss att den stigande inflationen skulle hålla i sig. Räntehöjningar som moteffekt dröjde med andra ord ända fram till sommaren 2022, trots invasionen av Ukraina som sedan inledningen av året drivit på råvarupriserna.
För Sverige var det här den tydliga vändpunkten. Det märkte vi snabbt på Rippler när de bolag som vi arbetade med som förbereddes för notering, la sina planer på is. Detta efter nästan tio år av starkt noteringsklimat och flera rekord i antal noteringar. För att sätta det i perspektiv var antalet noteringar under 2021 i Sverige 143 stycken jämfört med 36 stycken under 2022. Under innevarande år har vi knappt sett tvåsiffrigt antal noteringar, och då ingen på huvudlistan.
Av förståeliga skäl har det sedan dess varit en svår period för många företag att ta in kapital. Bolagsvärderingarna har kommit ner till andra nivåer än vad vi varit vana vid, i takt med att kostnaden för pengar ökat. En samtidigt minskad riskaptit och omprioriteringar på marknaden har därför gjort att skulder har straffats och framtida kassaflöden blivit mindre attraktiva.
Sammantaget har detta resulterat i att ägare, oavsett riskkapitalist, fond eller grundare, som förberett sina bolag för notering, har skjutit dessa planer på framtiden. Detta då de antingen blivit varse om lägre värderingsmultiplar eller fått se bolagens tillväxt- och resultatkurvor hacka till följd av det sämre makroklimatet. Risken för en notering som inte blir lyckad har för många ägare helt enkelt varit allt för stor.
Däremot är det här ingenting som är unikt för Sverige, utan liknande scenarion finns överallt. Om vi tittar på USA, som allt som oftast ligger steget före, har vi ett gott exempel. Precis likt Sverige, har USA under en längre period haft ett starkt noteringsklimat, men också en skarp inbromsning i takt med att inflationen stigit och styrräntan sedermera höjts. Under 2021 nådde antalet noteringar hela 219 stycken, vilket kan jämföras med 39 stycken året efter. Här ska det dock tilläggas att USA sett sin makroekonomiska inbromsning åtminstone ett halvår innan vi såg samma sak i Sverige.
Det är något som bör ingjuta visst hopp för oss. USA har nämligen en nedåtgående inflationstrend, med förväntningar om att räntesänkningar inte är allt för långt bort. Det gör att fler bolag nu ser ut att börja snegla mot börsen igen, vilket också syns i det sakta stigande antalet noteringar som nått över 50 innevarande år.
Bland annat noterades nyligen AI-bolaget ARM som prissattes i det högsta värderingsintervallet med en starkt positiv första handelsdag. Det betyder visserligen inte att det dystra noteringsklimatet håller på att vända, utan belyser snarare den starka trend som Artificiell Intelligens just nu innebär.
Något som däremot stärker trenden att noteringarna är på väg tillbaka, är att vi även sett matleveransbolaget Instacart och marknadsföringsautomationsbolaget Klaviyo tas upp till handel i USA med positiva första handelsdagar. Instacarts värdering landade på det högsta i prisintervallet samtidigt som priset vid Klaviyos notering översteg det sedan tidigare kommunicerade värderingsintervallet.
Andra tecken som indikerar en stigande trend för noteringar är att både skobolaget Birkenstock och sportutrustningsbolaget Amer Sports, ägaren av varumärkena Salomon, Wilson och Peak Performance, förbereder sig för en notering. Det molnbaserade analysbolaget Databricks och det kinesiska bilmärket Zeekr likaså.
Sammantaget betyder inte allt detta att noteringsklimatet i USA börjar bli hett igen, men trenden pekar uppåt, men om vi likt tidigare går en liknande väg till mötes, kan det innebära en ljusglimt.
