Syftet är att förbättra produkters miljö‐ och klimatprestanda under hela livscykeln – från design och materialval till återanvändning och återvinning. Produkten ska vara mer hållbar, reparerbar, återvinningsbar och resurseffektiv. Direktivet inkluderar även Digital Product Passports (DPP) – som gör det enklare att följa, jämföra och återanvända produkter och komponenter.
För företag innebär detta mer än regelefterlevnad. ESPR driver kostnadseffektivitet, minskat resursberoende och ökad motståndskraft i värdekedjan. Rätt implementerat blir regelverket ett verktyg för att skapa nytt värde genom cirkulära affärsmodeller och samtidigt skydda befintligt värde genom ökad resiliens och minskad exponering mot framtida störningar.
TIPS - Hur kan jag börja?
- Avgör vetenskapligt och objektivt vad som är mest hållbart för just er verksamhet – Gör en Life Cycle Assessment (LCA) för att bedöma er produkts miljöpåverkan eller en Material Flow Analysis (MFA) för att analysera materialflödet och förbättra resurseffektivitet och identifiera var cirkulära lösningar kan införas.
- Välj initiativ med bäst kombination av:
- IMPACT: Miljöpåverkan såsom Co2, cirkulära KPI:er (typ av material återvunnet), vatten och energibesparingar.
- ROI: Kostnadsbesparingar såsom tillväxt, regulatoriska och efterlevnadsfördelar, varumärkes- och kundvärde, operativ effektivitet.
- Samarbeten och partnerskap – både med start-ups som bidrar med lösningar och även med konkurrenter i branschen för systemförändring.
- Testa & skala – börja smått men tänk stort. Pilotprojekt och gradvisa cirkulära affärsinnovationer och förbättringar längst hela värdekedjan.
Maria Bang
- Projektledare & rådgivare
- Finansiell kommunikation, Hållbarhet, Strategi
